Gå till innehåll

Chrisp

Medlem
  • Innehåll Antal

    1 550
  • Gick med

  • Besökte senast

Om Chrisp

  • Placering
    1000+

Profile Information

  • Ort:
    Linköping
  • Intressen
    Alla spel, musik, människor
  1. Närcon blir vinstdrivande?

    En förening kan låta ett företag sköta hela eller delar av sin personuppgiftsbehandling. Då blir företaget personuppgiftsbiträde åt föreningen för dessa specifika ärenden. Rekommendationen är att man i så fall skriver ett avtal mellan företaget och föreningen om vad det fått i uppdrag att sköta. Det kan till exempel vara för informationsutskick, sköta medlemsdatabasen, ta in medlemsavgifter och liknande som föreningen ändå skulle ha gjort. Det är först när föreningen vill göra något nytt som rimligen kan ses som ett avsteg från den vanliga användningen av personuppgifter som det behövs ett utökat samtycke. (edit: skrev fel ord - personuppgiftsbiträde heter det och inget annat) Vänliga hälsningar, Chrisp
  2. Tips på co-op spel

    Portal 2. Typ fps och äventyr. //Chrisp
  3. Stockholm stad sänker föreningsstödet

    Impnonerande! Bra påverkansarbete från alla inblandade tror jag var orsaken till att det gick så bra. /Chrisp
  4. Stockholm stad sänker föreningsstödet

    Ta vara på möjligheten att påverka! Ett bra knep är att nappa på idén om att öppna en blogg eller något annat sätt för att bjuda in fler att diskutera detta. Vänliga hälsningar, Chrisp
  5. Off topic, men eftersom det kom upp ovan och eftersom jag just kommer från ett möte med representanter från många barn/ungdomsorganisationer och Integrations- & jämställdhetsdepartementet. Mötet handlade om nya statsbidragsregler. Kort info om varför Sverok får pengar från staten: Sedan mitten av 1990-talet har staten fem mål som de vill att riksförbunden jobbar med för att bli berättigade till statsbidrag. Dessa mål handlar om demokratisk fostran, arbete för jämlikhet, arbete för jämställdhet, att engagera fler unga i föreningslivet och att ge unga en meningsfull fritid. Alla dessa mål kommer, med mycket stor sannolikhet, att skrotas i början av nästa år och ersättas med ett övergripande syfte: "Syftet med bidraget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället". Organisationerna ska alltså få ett mycket större mått av självständighet och minskad styrning från staten än idag och vi ska kort sagt få statsbidrag för att vi finns. Genomförs förändringen kommer vi alltså att från och med nästa sluta att ha ett uttalat uppdrag från staten som vi förväntas utföra för att "förtjäna" bidragen. Däremot ska vi givetvis även i fortsättningen vara demokratiska, verka för jämställdhet mellan våra medlemmar och arbeta mot diskriminering av våra medlemmar inom förbundet, men det är inte längre generellt åt staten utan för att våra medlemmar ska kunna fungera som medlemmar i förbundet. Vänliga hälsningar, Chrisp
  6. Snåla och vara snål betyder inte riktigt samma sak, tycker jag. Snåla = vara sparsam. Snål = vara missunnsam. Positivt att vara sparsam, men negativt att vara missunnsam. Jag tycker att kommunen visar riktigt gott gry när de tänker ordna en lan-lokal! När jag tänker på kommuner och ideella sektorn så tänker jag nästan automatiskt på stora idrottsanläggningar. Där brukar det inte i första hand handla om att snåla. Andra delar av ideella sektorn hamnar - för att tala idrottiska - i en helt annan division än idrotten när det gäller skattefinansiering. Trots att ungefär lika många sysslar med kultur som idrott så är fördelningen cirka 20% - 80%. Den samlade idrotten är helt enkelt mycket bättre på att få genomslag för sina idéer än den splittrade kulturen. Vänliga hälsningar, Chrisp
  7. Enkät från regionen + uppföljning

    Detta innebär att direktdemokratiska föreningar, där alla medlemmar beslutar om allt hela tiden, inte kan räknas. Principen att unga ska styra föreningen är bra, men jag tycker det känns omodernt att kräva att föreningar måste välja företrädare som ska styra sina medlemmar och sin förening. Alternativet till % unga i styrelse skulle för direktdemokratiska föreningar kunna vara % unga i föreningen. /Chrisp som just läst utkast på statens förslag på nya bidragsregler
  8. Om Tommys beteende

    Jag råkade se på ett avsnitt av TV3:s program Grannfejden igår och förvånades över hur väl jag kände igen mig i det som vi samtalar om här på forumet, såväl om konflikten i sig, de ingående parterna, som hur det påverkar grannskapet. Det var givetvis en helt annan konflikt, andra parter och annat grannskap än hos oss, men det fanns ändå många likheter på hur jag som bara står på avstånd ser det hela. Jag tyckte mig förstå varför vi har svårt att ta hand om varandra när det blir en svårlöst konflikt. Jag tror att vi helt enkelt är väldigt otränade både på att vara i konflikter och på att ta vara på och medla i konflikter och det gör att vi endera handlar i affekt eller står mer eller mindre handfallna. Inget av detta leder framåt till någon lösning och det lider vi alla av. Konflikter i sig kan vara mycket konstruktiva om vi bara lär oss att ta väl vara på dem. Jag är själv ingen expert på konflikter och är sällan inblandad i några som får mig att bli bättre på dem heller, men jag tror att vi alla kan lära oss! Jag hittade denna länk från Göteborgs Universitets institution för Arbetsvetenskap: http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/ där de ger strukturerade praktiska råd för många typer av konflikter och även goda beskrivningar av konflikters "natur". Trots att det handlar om arbetsvetenskap är sidan inte inriktad på företagsarbetsplatser, utan alla typer av gemenskaper från föreningar till länder finns med, så det mesta som står där kan vara användbart för oss. Jag har bara hunnit kolla lite grann ännu, men kan i vart fall redan rekommendera dessa sju tumregler för konstruktiv konflikthantering: http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/1ak ... egler.html. En intressant sida som också verkar vara intressant är http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/1ak ... rratt.html där det ser ut att stå råd till dem som känner att de har rätt och den andra konfliktparten har fel. Jag har också hittat, men inte läst alls ännu, en sida för er som mår dåligt: http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/1ak ... aligt.html. I Grannfejden använde de sig av medlare och det tror jag är effektivt om konflikten går väldigt långt och stegrar och vare sig konfliktparterna eller utomstående finner på några råd. Ett långsiktigt mål tycker jag bör vara att upptäcka och ta vara på konflikter så tidigt som möjligt så att vi kan dra nytta av dem istället för att förlora kraft genom dem. Ett knep skulle kunna vara att ha ett aktivt arbete som inkluderar att vi blir bättre på detta, nån slags konflikthanteringssystem. Sådant står det om på http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/4fi ... start.html. Många vänliga hälsningar, Chrisp
  9. Enkät från regionen + uppföljning

    Jag tycker att detta krav är känsligt: "De organisationer som mottar regionalt bidrag ger Region Skåne därmed rätt att företa revision. Efter begäran av Kultur Skåne ska de uppgifter och verifikationer lämnas som Kultur Skåne behöver för sin granskning." I och med att detta betyder att medlemlistor och deltagarlistor i regionsträffar kan lämnas in och bli offentliga handlingar så skulle jag önska att de lade till något om att dessa inte blir offentliga handlingar eller att de skriver att de är undantagna från att kunna samlas in. Jag kan även tycka att organisationer som har auktoriserade/godkända revisorer ska kunna undantas från detta helt och hållet. Kan staten klara av det så borde även regionen kunna det. Trots allt så har de i princip samma bidragsregler. Att bidragsgivaren får se medlemslistorna och deltagarlistorna är känsligt, men inte hela världen, men att hela världen kan få se dem tycker jag är ett onödigt ingrepp i medlemmarnas integritet som skapar möjlighet för företag och tokdårar/meningsmotståndare att spamma, hota eller trakassera medlemmarna. Sveroks medlemmar ligger troligen närmare spam än hot och trakasserier, men det lär inte gälla för alla bidragsmottagare. Vänliga hälsningar, Chrisp
  10. Info om förbundets lokalbidrag: http://www.sverok.se/forening/bidrag/lokalbidrag/. Lokal kan vara ett område som en förening tänker köpa. Personligen kan jag också rekommendera samarbete med kommunen. En timrad medeltida by kan mycket väl vara vad kommunen behöver för att ställa upp med pengar, kontakter eller andra fördelar. Vänliga hälsningar, Chrisp
  11. "Ingen mur är högre än att en åsna lastad med guld kan kliva över den" sägs det. Vad skulle man kunna tänka sig att den som äger det nuvarande området skulle vilja ha för att sälja det? /Chrisp
  12. Smått off-topic och förtjänar kanske en egen tråd, men till slut också något som jag kan bidra med i denna långa tråd! Min syn på sekreterarens och justerarens roll är att sekreteraren efter bästa förmåga ska dokumentera mötet i ett protokoll och att justeraren ska granska protokollet och efter bästa förmåga redovisa det som den anser är avvikelser. Mycket likt en revisor och liksom för en revisor så handlar det alltså inte om att godkänna något utan om att rapportera avvikelser. Anledningen till detta förfarande är att ett möte skyndsamt och alltid ska kunna bi dokumenterat i ett protokoll. Så länge som sekreteraren och justeraren vill det, är överens och har tid kan de bolla protokollet mellan varandra tills båda är nöjda, men egentligen är sekreterarens jobb klart när justeraren får protokollet och justerarens jobb är klart när den lämnar ifrån sig det färdiga protokollet till styrelsen (eller till nästa justerare om det finns flera sådana). Skulle de inte vara överens, inte vilja det eller inte ha tid att bolla protokollet får sekreteraren helt enkelt skriva ut det, skriva under det och lämna det till justeraren. Hittar justeraren avvikelser så antecknar denna varje avvikelse i marginalen på protokollet, så nära avvikelsen som möjligt och skriver sin signatur under justeringen. Det betyder att både originalet och justeringsanteckningen står med i protokollet. Räcker inte marginalen till, t ex om sekreteraren helt missat en punkt, får justeraren lägga till sidor i protokollet och skriva att det är en avvikelse och signera den. Om avvikelsen är att en punkt eller bilaga inte ska vara med i protokollet så får justeraren, som justeringsanteckning på de sidor det gäller, skriva att de inte ska vara med, samt signera. Justeraren har inte rätt att stryka, ta bort eller täcka över originaltexten utan allt ska gå att läsa. Underskrift med fullständig namnteckning sker på ett ställe i protokollet - längst bak eller på försättsblad. Övriga sidor kan signeras med initialer eller liknande. En del förordar att även mötesordförande skriver under protokollet, men det ser jag som en bonus. Inte i något läge har vare sig sekreterare eller justerare någon rättighet att hålla på protokollet, ha sönder det eller underlåta att skriva under det, utan båda ska skyndsamt arbeta för att få protokollet färdigt. Personligen anser jag att ett protokoll bör vara klart samma dag som mötet. Går inte det bör det vara klart dagen efter, eller åtminstone i god tid innan det måste börja användas. I slutänden kan det alltså stå två uppfattningar i protokollet, dels sekreterarens och dels justerarens. Det innebär att den som läser protokollet måste göra ett övervägande om vilket som är riktigt, för såväl sekreteraren som justeraren kan ha rätt eller fel, endera en av dem eller båda. Det är opraktiskt att läsaren behöver tolka, men gör egentligen inte så mycket, för det händer även ibland när det bara står en sak, exempelvis om den som läser tycker att protokollet är otydligt eller att den missförstår vad som står i det. Om någon av sekreteraren eller justeraren fördröjer att protokollet blir klart har denna eventuellt gjort sig skyldig till "Undertryckande av urkund", dvs att förstöra, göra obrukbar eller undanskaffa urkund (https://lagen.nu/1962:700#K14P4S1). Skulle detta förfarande skada organisationen, speciellt om det är ekonomiskt, kan det möjligen handla om "Trolöshet mot huvudman" eller "Behörighetsmissbruk" (https://lagen.nu/1962:700#K10P5S1). Jag är ingen jurist, så jag har i praktiken ingen aning om vad som gäller, så allt kan vara helt fel. Det kan finnas andra lagrum som gäller istället och det kan vara helt lagligt. Oavsett vad som gäller är min uppfattning att protokoll alltid ska göras klara omgående så att organisationen kan börja använda protokollen. Ju längre tid det går - desto större risk att något glömts bort så att det blir fel i protokollet. Vänliga hälsningar, Semester-Chrisp
  13. Styrelsens arbetsppgifter [Splittad från annan tråd]

    Nja. Det är ju faktiskt på årsmötena som distriktets medlemmar har möjlighet att vara med och bestämma. Det är väl viktigt? Jo, men det som bestäms på årsmötena utförs mellan dem. Jag tror det är det Chrisp menar. Ni har rätt båda två. I min längre lista på bra saker man skulle kunna tänka på i ett distrikt sätts i och för sig medlemsinflytande året om högt upp. Då blir årsmötet främst till för att möjliggöra ett inflytande som alltid pågår, istället för enbart en gång per år. Styrningen genom årsmötet behöver antagligen, men inte självklart, bli mer generell och mindre specifik om det ska bli möjligt. En annan poäng jag ville göra var också att det är det som händer under året som gör distriktet intressant att bidra till med sin tid, sitt engagemang osv. Skulle det inte hända något mellan årsmötena så behövs nog varken årsmötet eller distriktet. Tråden handlar om att locka fler/nya till årsmötet och det tror jag bara kan lyckas till en del genom suverän årsmötesverksamhet och fantastiska kallelser. Intresset ska helst redan vara väckt så att många redan har fastnat i nätet som håvas in på årsmötesdagen om vi ska få fler ska åka. Sedan är det förstås positivt om årsmötet blir så spännande att de som inte var där ångrar sig när de får veta hur det blev. Oförglömligt är ett ord som jag gärna har med in i all verksamhet och årsmöten är inget undantag. Glada natthälsningar, Semester-Chrisp
  14. Nästa årsmöte

    Hej! Jag börjar lite lugnt. Klura på om något av detta skulle kunna hjälpa er: * Tänk först och främst på att det viktiga inte händer på årsmötet, utan mellan årsmötena. Det är där som intresset för distriktet kan skapas. * Intresserade föreningar är mer villiga att bidra än ointresserade. * Därför: Bli intressanta för varje förening. * Om ni inte vet hur - fråga dem. Be dem vara oresonliga så att de inte håller inne på vad de skulle vilja. Om de säger pengar - fråga: "till vad?" * Rakt ut skulle ni kunna fråga vad som skulle locka dem att komma på årsmötet. * Det som de önskar är antagligen inget som händer på årsmötet, utan mellan årsmötena. * Kan ni lova det som de ber om? * Lova det, leverera det och kräv att de kommer. * Om de inte kommer ändå, fråga vad ni gjorde för fel. * Nånting fick er att bli engagerade. Kanske fungerar det för andra också? * Hur skulle ni själva vilja att distriktet var om ni kom från en förening som inte varit distriktsaktiv tidigare? Glada hälsningar, Chrisp
  15. Sorry, kunde inte låta bli mitt i allt allvar: Om du kissar på grannens katt och träffar så är det en kissekatt. Om du missar så är det en kissemiss./Semester-Chrisp
×